Höst

Träden är tomma på löv, till synes livlösa

Parken är kall och grå

Gatulyktorna skiner av melankoli

Passerande folk smälter in bland de sorgsna träden

Precis som löven faller de allt längre ned

Vareviga dag kommer de allt närmre livets förfall

Vem sade att gräset är grönare på andra sidan?

Det är fan lika förjävligt överallt

Tårar faller hand i hand med höstlöven

Misär finns överallt

Sprids genom dessa jävla snöflingor

Den kalla och ångestfyllda vinden slår mig i ansiktet

Likt en isig snöboll

Jag orkar inte med ännu en vinter med denna kyla

Denna iskalla ångest

Det är is på vattnet

Jag undrar om det håller för mig...